there is no planet B

Sanningen på en t-shirt.

Idag var jag t.f. fyrbarnsmamma. Den minsta fick åka bärsele och resten gick hand i hand med mig som ett dragspel hela vägen hem från förskolan i en stadsdel och skolan i en annan till lägenheten i en tredje.

Efter en helkväll med pizza, spel och påhälsning av mormor sover alla barn gott. I sängar och på soffan. Kors och tvärs. Jag njuter av tystnaden, lugnet och mörkret men blir samtidigt smärtsamt påmind om hur tomt ett liv utan ungar skulle bli för mig.

Jag tar dem för givet.

Något annat vore väl konstigt i och för sig, för de är ju här och väsnas och klänger dagarna i ända. Men så plötsligt kan livet hamna lite på högkant och då börjar man se på det från ett annat håll.

En sådan kväll ligger jag inte utslagen. En sådan kväll ligger jag hellre och kramar dem till sömns och så både tittar jag till och stoppar om dem en och en under kvällen. En sådan kväll känns nattvandring bara fint. Tryggt för mig och tryggt för dem.

"Känner du min kärlek?"

brukar vi säga.

Det gör vi. Och då kommer man hur långt som helst.