Tre avsked på rad

Linnehanddukar.

Ännu en fin inflyttningspresent. Den här gången från två kollegor till mig som båda stöttat oss mycket genom åren. Framför allt har de varit mitt bollplank när det kommit till allt lägenhetstrassel, så de är nog gladare än jag över att vi ska flytta härifrån.

För flytta ska vi. På riktigt nu. Med linnehanddukar i högsta hugg! Hyreskontraktet sades upp vid ett möte med redovisningskonsulten idag och plötsligt blev allt på riktigt. Att det är över.

Livet på föräldrakooperativet är också över, där Ebbe idag spenderade sin sista dag. Jag tömde hans hylla innan vi cyklade hem. Där hade han sparat stenar han gillar och pysslade toalettrullar under extrastrumpor och frukostkladdig tröja.

Hans laminerade bild och namnskylt smugglade jag med mig i tygpåsen och så grät jag en skvätt ensam bland solkräm och regnkläder. Barnen tjöt lyckligt ovetandes på den lummiga södergården under tiden. Där bjöd vi på Wiltonbakat fika och kramades hej då. En hel timme tog det att komma därifrån.

Sorgligt. Avsked är sådana. Men vi är snart tillbaka för jag glömde förstås både barnvagnen och sovpåsen...

Sorgligt är det också att våra vänners väldigt omtyckta lejon till katt fick somna in idag. Han hette Bosse, vägde 12 kilo och var den skönaste katt jag någonsin träffat. Mitt spirit animal, alla kategorier. Framför allt så har han vaktat min gudson åt mig dag som natt.

Jag hoppas att det finns någon slags katthimmel och att den gör honom gott. ❤️