Måndagskänslor

Vi är tillbaka i hemmets lugna vrå. Uppackade. Skavfötters på soffan. Varenda muskel blev så genomkörd under vandringen och precis hela hjärnkontoret fick semester. Det ger den bästa av tupplurar!

Så kom måndagen. Och en tuff jobbvecka.

Min näst sista vecka innan jag också får semester. Och tjänstledigt! Jag har fortfarande inte tagit in vad det är jag tagit mig för. Konstskola i ett år - vem är jag när det är över?

Sidospår. Det blir lätt så.

Jag tror spretigheten beror på stress. För sjukvård i semestertider är ingen höjdare att försöka få till. Därför är det så skönt att ha en frizon bara en kort bilresa bort.

Sommarstugan. Även en vardagskväll hinner vi ut till den och det klämde vi in den här måndagskvällen. Fabian och jag har semester helt olika veckor i år så det är just sådana här kvällar vi får ta tillvara på.

Potatisen växer trots torkan. Och löken. Salladen är brun och inget annat har orkat komma upp.

"Det kommer ett nästa år."

Klokt sagt av min mormor. En mening att applicera på fler fronter i livet!