En teckningskurs

Veckan började som vanligt med föreläsning i konsthistoria och krokilektion...

IMG_4753.JPG
IMG_4795.JPG

 ...för att sedan övergå till en intensiv teckningskurs! Konstnären James Bates har varit gästlärare hos oss under tre dagars tid och jag har lärt mig saker i ett rasande tempo! Om mig själv, om honom, om torrpastell och om hur lite det krävs för att se saker på ett helt nytt sätt.

Vi fick ett varsitt staffli och en rekordstor pannå att jobba på. Hela kroppen och inte minst armarna skulle aktiveras. Vi tilldelades stora pappersark (A1?) att skjuta fast på pannån och några torrpastellskritor. Artigt byggde vi upp våra arbetsplatser i en jämn cirkel runt hela den stora ateljén men han bad oss genast att vända stafflierna inåt så att alla kunde se varandras.

Paus för reaktion.

Vi är 1) oerfarna konstelever och 2) svenskt obekväma med att inte få egna space men redan två minuter in på teckningskursen blev vi alltså varse om att det bara var att tugga i sig hela situationen. Trevande vände vi våra stafflier inåt och uppvärmningen bestod av att (citat) “flumma med pastellkritorna” för att lära känna dem lite. Valfritt motiv under fem minuter. Förslagsvis börjar vi med stora former för att se vad som växer fram, menade han.

Jag som aldrig jobbat med torrpastell tidigare hade ingen aning om hur kritorna var eller hur färgen skulle bete sig, men JÖSSES vad roligt jag hade. Vad skitig jag blev och så fint jag gjorde! Tre stenar/ägg/tumörer/celler tog form och jag gillade teckningen så mycket att jag fixativsprayade den efteråt för att kunna spara eller sälja den.

IMG_4781.JPG
 Handtvålen gick varm.

Handtvålen gick varm.

 Min kursare hade roligt.

Min kursare hade roligt.

Uppvärmda och klara.
“Rita en häst med svart pastell” sade han sedan. “En snabb skiss bara”.

Eh... alltså… hur ser en häst ut? På riktigt, liksom? Den har lugg och en man, vet jag. Och böljande svans ned till marken. Någon slags mule med stora näsborrar. Och så går benen rätt konstigt också. Väl? Typ bakvända? Och just ja, HOVAR! Men faaan…

När tiden var ute fick vi titta på varandras. Läraren berättade att han alltid gjort den här övningen med sina elever och att i 9 fall av 10 har man målat en vänsterställd häst i profil med helt fel proportioner. Det stämde även på oss och det hade vi väldigt roligt åt. För att bredda vyerna bad han oss därför att ta ett nytt papper och måla samma häst, fast när den blivit stucken av ett bi på rumpan. Här hade vi ännu roligare, både åt våra egna och varandras teckningar.

Som pricken över i:et bad han oss, efter att vi var färdiga med våra smärtpåverkade pållar, att måla dit en till häst på samma teckning, som hade sex med den första hästen. Japp. Du läste rätt. Jag har tecknat animalpornografiskt material i min skattefinansierade skola. Om “animalpornografiskt” är ett riktigt ord vet jag inte, och jag törs absolut inte googla... 

IMG_5177.JPG
IMG_5170.JPG

“Rita en fyrkant” var nästa uppdrag (efter att vi skrattgrinat färdigt av våra stackars hästar). “Och så klämmer ni in en häst i hela fyrkanten”. Därefter följde en rad liknande uppgifter i snabbt tempo och vi hann bränna av:

  • En häst i en kub
  • En hund i en kub som skäller mot hästen i kuben. Hunden ska vara nedanför.
  • Två kuber på varandra. I den nedersta ska det sitta en naken man som håller upp kuben ovanför och man ska se hur tungt det är.
  • Kontraster: En hård igelkott mot en mjuk katt.
  • Kontraster: Ett mjukt vattenfall mot hård natur. 
  • Någon som flyger mot dig (ovanför) och någon som flyger från dig (nedanför).
  • En organisk form som sedan skulle bli ett ansikte.
IMG_5171.JPG
IMG_5175.JPG
IMG_5172.JPG
IMG_5174.JPG
IMG_5173.JPG

Varsågod och njut av mina mästerliga konstverk! ;)

Avslutningsvis skulle vi rita en fyrkant innehållandes en trekant, en fyrkant och en cirkel. När det var klart skulle vi stoppa in tre nakna personer att fylla ut de tre formerna.

IMG_5166.JPG

När vi lämnade den kluriga delen bakom oss ombads vi rita varsin snäcka i organiska former. Skönt att få rita “på riktigt” en stund…

IMG_4793.JPG

Avslutningsvis rev han sönder bruna papper i oformliga ark. Dem skulle vi sedan fylla varje millimeter av med hela personer. Det var verkligen en utmaning men jag känner att jag lyckades rätt bra (till skillnad från med hästarna, hehe…).

IMG_5167.JPG
IMG_5168.JPG
IMG_5169.JPG

Hela klassens bidrag:

IMG_5176.JPG

Ögat ser efter de här få skoldagarna väldigt annorlunda på form, komposition och djup och det bär jag nog med mig länge, länge. Tack för att vi tvingades utanför bekvämlighetszonen, James!